

Igår lugn dag i Vale de Santarem, promenad o småcykling och svarar på tusen frågor.
Flera som vill till Frankrike, var ska jag sova, tåg eller färja, samma frågor varje dag.
Lyckas hitta sovplats till en kille hos M som ordnar så bra, en annan köper vi biljett till så han åker från skogen där han försökt komma till England och istället lämnar fingrarna i Paris.
Men när han sen imorse frågar om vi kan köpa biljetter till hans kompisar tvingas vi säga nej, vi måste begränsa det till svensk-afghaner annars skulle ekonomin krascha.
Fick just avslag på ansökan om flyktingstatus hos S men har fortfarande kvar alternativa skyddsstatusen, vi överklagade för att försöka få längre UT än de givna 13 mån. Nu får vi ansöka nytt igen efter sommaren -24 och efter ytterligare två år med tillfälligt, kan man söka permanent. Hade varit så mycket tryggare för S att få något längre tid från början.
Imorse fick jag reda på att ytterligare en kille som fått asyl rest till Afghanistan på semester ! Semester eller hälsa på sjuk mamma. Gör man så finns risk att man förlora sitt UT, eftersom du sökt skydd från Afghanistan , då kan man inte resa tillbaka dit.

De pengar jag samlat in till USA-Ali’s familj i Herat, vars hus totalförstördes i jordbävningen har jag skickat nu. Jag är blockerad på Western Union eftersom jag skickat för mycket, så då har jag tur att MH kan skicka. Familjen tackar så mycket 🙏

Bara den här meningen :
”Man fekar mikonam namak ziri sandali ast”
( jag tror saltet står under stolen)
Speciellt när jag ställer saltet (namak) under stolen (sandali) när Mohammed kommer hem.
😂😂😂





Lämna en kommentar