Eva bikes – Eva cyklar – Eva en vélo

Tur att tältet håller tätt så bra.

Men nu ska jag fundera ut hur jag klär på mig, kokar gröt, packar ihop ..allt utan att mera saker blir dyblöta.

Tur att jag packat ”regn-damaskerna” eller vad det heter, som håller skorna torra.

Konstigt- alla nudistherrar verkar som bortblåsta nu…

Jag fortsätter cykla, men det är idag helt omöjligt att hitta bra cykelvägar. Antingen mynnar cykelvägen efter en mil ut på 110-väg utan minsta plats för en cykel eller så blir det stigar så fulla med lervälling att jag bara sladdrar runt.

Träffade en kille som också är ute och cyklar, han studerar (på nåt sätt) flyktingar i europa. Vi hade visst tältat på nudist-stället båda två, fast vi inte såg varandra. Det var lite lustigt…

Konstigt när jag träffar massa som jobbar med samma sak som jag hela tiden…..

Sen vanliga samtal om tyskland är bra, om man får jobba, hur man flyr dit…så en som deporterats tillbaka till Sverige som behöver matpengar, stöttepelaren.

I Orleans hamnar jag hos en afghansk jättetrevlig familj, Zakaraya med fru o liten dotter. Jag kommer dit dyblöt och smutsig till deras fina hem.

Dom bjuder mig att sova där, vi sitter på golvet, dricker te, pratar, äter valnötter, pratar, äter massa god mat, pratar mer och slutligen somnar jag . Kanske var det gurk-mynta-doogh-drycken som Zakaraya sa man sover så gott av som gjorde jag sov som en stock.

Regnig lerig dag där jag cyklade massor av fel men som slutade på bästa tänkbara sätt.

❤️