Eva bikes – Eva cyklar – Eva en vélo

Verkligen en härlig nyhet ❤️ Ska försöka se till att träffas i Paris sen när jag är tillbaka där. Har en Kram att överlämna från vännen V som kännt honom länge länge.

Sen ut i stormen som verkligen blåste mot mig.

Det var nån som sa jag skulle kolla vindriktningen innan jag cyklar vid Biscayabukten och utmed Atlanten – men vadå ? Jag kan ju inte ändra cyklings-riktning bara för att stormen blåser åt fel håll 😁 isåfall skulle jag cykla norrut nu och det blir ju helt fel….

Däremot skulle man handla biljetter automatiskt innan och en hel stor portugisisk släkt engagerade sig i hur man skulle klicka för att få med cykeln på biljetten. Yngsta i släkten, en flicka ca 12 år kunde engelska , hon var såå snäll och hjälpsam och så tillslut hade vi lyckats köpa en biljett för 2.40€.

En färja för ca 8 bilar = den stora släkten, tre cyklar och två som gick- sen var färjan full. 15 minuter tog färjan och vågorna yrde över ganska mycket.

På andra sidan tog jag någon väg som gick en bit in från Havet, där det stormade möjligen något mindre än ute vid kusten.

Träffade sen världen gulligaste, trevligaste franska cykel-par som är på väg till Marocko. Åh, tänk om jag kunde fortsätta söderut längre…

Lise och E…..nånting, han hade cyklat runt Ukraina förut och hon undervisade Afghanska flyktingar i franska i Bordeaux – tänk att man alltid träffar dom som det liksom stämmer med ❤️. Nu var de klara med sina utbildningar och skulle cykla innan jobben började nästa år.

Bytte kontakter innan vi skildes sen.

Min Cykel har rem (har ju remdrift inte kedja) och den har börjar gnissla lite väl mycket så jag stannar för att ringa, messa, se vad som kan göras, dricka te o vila ben en stund också.

Blir inte klok på vad som ska göras – men efter nästa hällregn så tystnade remen ett tag. annars hade jag tänkt använda ett paraffin- ljus o gnida in den med – Andreas tyckte det var en bra ide.

Var på väg till ett samhälle men plötsligt blev det för långt borta o blåsigt, så jag vände om o letade annat sovställe närmare. När det är sånt här väder så tältar jag INTE. Det stod en skylt ”öppet” och ”rum” – men ingen där, ingen svarar på telefon-numret heller .

Så kommer en snäll tant o går runt o letar lite o ropar, plötsligt i ett litet källarfönster sticker det ut ett huvud som säger att ”javisst jag har öppet”.

Det brukar ju alltid ordna sig på ett eller annat sätt, även om jag kanske inte kommer till den platsen jag hade tänkt…nu hoppas jag på bättre väder imorrn så jag kan få trampa på lite grann .

Lite kvälls samtal om pass, visum, persiska och en utredning som ska gås igenom.

Föresten min smarta anordning igår för att torka strumpor i en hårtork var inte så smart – dom både smälte ihop och brann lite 😂.